SÅNGKURS PÅ STUDIEFRÄMJANDET

Stärk din självkänsla, bli fri, kreativ och lär dig att ha en sund inställning till ditt instrument, dvs. din kropp, våga stå inför andra människor och förmedla allt det du vill till andra, prova på något du längtat efter!

Vi erbjuder professionell undervisning både till dem som har sången som yrke eller som hobby, alla kan utvecklas vidare i egen takt, på sin egen nivå. Studiefrämjandet i sydvästra Skåne anordnar sångkurs.
Starttid:
24 september 2008, 10 veckor, 2150 kr.

Adress:
Ystadsgatan 53, Malmö telefon 040-10 87 88

RÖSTEN - MÄKTIGT INSTRUMENT

Rösttekniken nödvändigt redskap
Sammansatt av Emilia Falcaru

Sex kriterier att bedöma en sångare efter:
Andning, Fonation ,Artikulation, Resonans, Hållning, Interpretation

Rösten är kommunikationen viktigaste verktyg. Den är unik som ett fingeravtryck och ett instrument som det går att lära sig styra på ett medvetet sätt. Genom en inlevelsefyll och övertygande röst skapar man uppmärksamhet och intresse hos auditorium.

Röstfunktionen har tre huvuddelar:
Aktivatorn: utandningen. Bildas av muskulaturen i buken, mellangärde och bröstkorg.
Vibratorn: stämbanden som ligger i strupen
Resonatorn: ansatsröret: dvs. struphuvudet, svalget, munhålan och näshålan, där den primära klangen kan förstärkas och förädlas.

Så här bildas rösten:
Andning: Kroppen behöver syre för omsättningen av energi i kroppen.
Luftapparaten består av: näshålan, munhålan, svalget, strupen, luftröret och lungorna.
Intagningen och uttagningen av syre kallas för andning – inandning och utandning. Andningsapparaten består av lungorna samt diverse muskler som påverkar luftvolymen. Luftvolymen är ca. 7 liter.
Lungorna består av elastisk vävnad och har ett stort antal små blåsor. De sitter i bröstkorgen.

Inandningsmusklerna är: diafragma och de yttre intercostalmusklerna.
Utandningsmusklerna är: de inre intercostalmusklerna samt diverse bukmuskler.
Vi har i kroppen två stora hålrum: bröstkorgen och buken. Det är diafragma som delar de. Diafragma, eller mellangärdet, är en stor flat muskel i formen av en kupol på utandning men antar formen av en horisontell platta på inandning, då vid nervimpuls från hjärnan vi spänner mellangärdets muskulatur. Bröstkorgen utvidgar sig, med muskelkraft, lungvolymen ökar, och lufttrycket i lungorna sjunker, då sugs luften in. På exspiration förs diafragman och de intercostalmusklerna tillbaka, de slappnar av. Trycket i lungorna ökar och luften drivs ut.
Syre kommer in och koldioxid går ut, samma väg. I viloläge inandningen är längre än utandningen. Vid fonation (tonbildning), förändras denna rytm, anpassar sig till frasen i tal eller sång.
Rösten blir till på utandning som är Aktivatorn. Vid nervimpuls från hjärnan ställs stämbanden i röstläge.
Utandningsluften bildar ett tryck som sätter stämbanden i svängning och ett ljud bildas. Ljudet passerar svalg och munhåla, det s.k. ansatsröret. Ansatsrörets längd och form ändras genom rörelser i läppar, tunga, gom och käke. På så vis artikuleras språkljuden och röstklangen påverkas.
Bibehållandet av inandningsmusklers aktivitet under hela utandningen kallas för stöd. Skolade sångare aktiverar mellangärdet och bukmusklerna under utandningen.

Fonation
Luftströmmen från lungorna passerar luftröret, strupen, svalget, munhålan, näshålan.
Strupens skelett består av: sköldbrosken, ringbrosken, struplocket. Dessa strupbrosken bindes av membraner. Membranens överkant utgör den elastiska delen av stämläpparna, dvs. de är själva stämbanden. Stämbanden gör rösten. De är Vibratorn.
Vid impuls från hjärna sätter luftströmmen stämbanden i svängning och framkallar ljudsvingningar i luften. Nu uppstår det primära ljudet med dess övertoner. Övertonerna förstärks i ansatsröret och blir formanter. Sång och tal sker på en bestämd tonhöjd, dvs. stämbanden svänger lika många gånger per sekund som den frekvens man tänker. T.ex. 440 ggr/sek på ett ett struket a.
Stämbanden är långa och slanka på höga toner, korta och tjocka på låga toner. De utgår från adams äpplet som är den främre delen av tyroidbrosken.
Springan mellan stämbanden kallas glottis och det är öppen på en tonlös ljud. Däremot är det stängt på en tonande ljud. Vi pratar om adduktion och abduktion.
Att rösten hos män, kvinnor och barn låter så olika beror främst på att stämbanden har olika längd och tjocklek och därför svänger med olika hastighet. En mansröst har i snitt 100 svängningar per sekund medan kvinnans betydligt kortare stämband svänger ungefär dubbelt så snabbt. En talare som vill höras bättre försöker öka röststyrkan. En tränad talare gör det genom att öka lufttrycket från lungorna, det så kallade påblåset. Med ökat påblås blir rösten stabil, klangfull och fri från knarr. En otränad talare däremot tar även i och pressar med själva stämbanden. En sådan pressad röst kan visserligen höras bra genom att den är gäll och genomträngande och man kan pressa sin röst tillfälligt utan att något händer – men om det sker dagligen, utan möjlighet för stämbanden att återhämta sig, kan skador uppstå.
Långvarigt, hårt stämbandsarbete kan resultera i stämbandsknottror(godartad vävnadsnybildning på stämband) När man har knottror låter rösten hes.
Fonationen kan vara: tät, läckig, knarrig, spänd pressad, flödig.

Artikulationen
Ansatsröret kan inta olika former och påverkar artikulationen. Man får också en mycket varierande förstärkning av övertonerna som resulterar i olika vokaler. Ansatsröret fungerar som en vokalfilter därför ska den hållas så fri som möjligt. Vokaler och konsonanter formas genom olika inställningar hos tungan, käken, läppar, gommen och struphuvudet. Alla vokaler är tonande, öppna ljud. Konsonanter kan vara: tonande , öppna och o-tonande. (brusljud).
De kan formas med läpparna, tungspets och tungrygg.
EX: m,b,p,v, tonande, läppkonsonanter
T,d,,r,l,n är tungspets ljud, tonande
G,k,j,ng är tungrygg konsonanter, tonande
M, n, ng är nasal, tonande, läppkonsonant.
F är läppljud, brusljud. S är brusljud, tungspets ljud.
Artikulation kan vara: nasalt, instängd, tydligt, burkigt, slapp. Tungan ska vi också håla still och avslappnad, den ska inte blockera halsen.
Se dig för: Spänning i käken, svag rygg, högt struphuvud, hög tyngdpunkt.

Resonans
Ansatsröret (struphuvudet, svalget, munhålan och näshålan) fungerar som en resonansrör. De är röstens Resonator
Svalget är utrymmet som sträcker sig från strupen, via munhålan till näshålan. Den har fem muskler, två vertikaler och tre horisontala, svalgen. De kontrakteras varje gång vi sväljer men vid sång vi måste motarbeta detta så att vi får så stor resonans som möjligt.
I den nedre ändan övergår svalget i struphuvudet och matstrupen och i den övre ändan i munnen och näsan.
Munnen är den mest betydelsefulla delen av ansatsröret. Dess form och storlek kan varieras genom att gommens, läpparnas, tungas, tändernas läge i förhållande till varandras ändras. Mest rörlig är tungan, vi ska hålla den still och avslappnad, den ska inte blockera halsen. Gommen och gomseglets påverkar också resonansen och slutligen har vi läppar och kinder. Läpparna kan vara avrundade eller ikke avrundade.
Läppar och kinder spelar roll för den språkliga kommunikationen. Deras form bidrar till ansiktsuttryck som ger antydan om den talandes känslor.

Kroppshållning - viktig i sångprocessen.
Kroppshållning påverkas av: Arv, Miljö, Erfarenheter.
Hållningen kan vara: med hög tyngdpunkt (ryggen och nacken håller kroppen uppe)
med mitten tyngdpunkt (musklerna runt magregionen håller kroppen
uppe).
Avspänd mage leder till fri utandning (pust) då diafragma rörs neråt.
Spänd mage - diafragma kan inte gå neråt, då spänner vi muskler runt bröstkorgen och uppåt på utandning. Detta hindrar sångprocessen rent fysiologiskt.
Psyket påverkar också sångprocessen, psykiska spänningar speglar sig i kroppen.

Ballans i själen (gravitationspunkten) och i kroppen (tyngd punken) är idealen.
- vikten är på fötterna och benen, med avstånd emellan.
- bröstkorgen fri, lite utvidgad.
- knän och armar, avspända
- huvudet ska balansera på kroppen, varken framöver eller baköver

Bra hållning leder till fri utandning som leder till välfungerande kompressionsstöt
Stöten avgör röstens resonans
Naturlig och fri sånghållning byggs inifrån, dvs. tyngdpunkten finns i magregionen.
God förankring i ben och kropp – fysisk och upplevelsemässigt är en förutsättning för god kroppsfunktion.
Kontakt med benen och knäna ger bra ballans mellan överkropp och underkropp.
Överspända och låsta knän leder till spänta lårmuskler som låser den nedre utandningen.
DVS. stabilitet, förankring och trygghet (fysisk och psykisk) ger fri utandning.
Stabil och Flexibel hållning – då samarbetar tyngdkraften och muskler utan o-nödiga insatser.

Interpretation
Känslan är en inre upplevelse som kan leda , eller inte till yttre handlingar. Glädjen, smärtan, fruktan, vreden, längtan, hatet o.s.v. allt vi känner står i förbindelse med de rytmiska funktionerna och påverkar hjärtslag och andning. Vi kan välja att visa eller inte visa vad vi känner. Och när vi väljer att visa dem, orden räcker inte till alltid, Vi tar hjälp av tonfallet för att färga våra ord och på det viset bättre utrycka våra känslor. ”JA” t.ex. kan man säga på många sett och utrycka ett hav av känslor.
Interpretation inom sångkonsten pratar man om, då artisten ger publiken sin egen tolkning av text och musik. Läraren kan vägleda eleven i förståelse av text och musik, tolkning av symboler gömda i ord och i musikaliska fraser. Man ska inte göra som någon före dig har gjort, men eleven bör känna till hur andra artister har tolkat det stycket. Man bygger vidare på tradition och man strävar efter att man ska passera den nivån andra har åstadkommit och förhöja sig till en högre. Tolkningen känns inte äkta, publiken blir inte rörd om man inte lever sig in i känslorna, men för att kunna göra det måste man vara fri i tekniken. Rösten måste fungera perfekt utan att man tänker på hur man gör. Då kan man spegla den minsta skugga av en känsla, då kan artist och publik försvinna i en värld av ren harmoni.

Rösten -sångarens viktigaste redskap och med egenskaper som beror både på anatomiska förutsättningar och på hur rösten används. Behärskar man sitt instrument då sjunger man med hela kroppen. Den blir rösten.

Du kan påverka ditt röstbeteende, skydda den från skador och skapa de bästa förutsättningarna för rösten att nå fram.

Bra akustik är A och O
En lokal ska ha en god akustik för att fungera bra. Att definiera vad som utmärker en god akustik i ett vanligt rum är inte helt lätt. Ett sätt att uttrycka det är att det ska kännas att rösten räcker till när man pratar.
Akustiken får inte vara för hårt dämpad med alltför mycket ljud absorberande material. Då kan det upplevas som att rösten inte når ut. Men det får heller inte vara för mycket efterklang i rummet. Efterklangs tid är den tid det tar för ljud som reflekteras att tystna. Ju mer efterklang ett rum har, desto svårare blir det att uppfatta tal.
Ett sätt att testa akustiken är att klappa i händerna. I en bra akustisk miljö låter det bara ”klapp” och sedan är ljudet borta. Om det däremot uppstår ett litet ”eko” är akustiken sämre. Ekot kan bero på att ljudet studsar mellan parallella väggar.

Röstproblem
Ett vanligt förlopp är att röstproblemen börjar efter en infektion i de övre luftvägarna i kombination med heshet. När man känner sig hyggligt återställd går man till jobbet igen, även om hesheten finns kvar.
Det går ofta bra men för personer med röstyrken är situationen en annan.
Stämbanden är inte helt återställda om man är hes – och även om man inte längre är hes kan slemhinnan på stämbanden vara extra känslig i efter förloppet av en infektion.
En svullen slemhinna ökar stelheten i det yttre skiktet och gör att det blir jobbigt att få fram rösten.
Det märks bland annat genom att det är svårare att ta svaga toner. Om man i ett sådant läge är tvungen att prata mycket är risken stor att hesheten förvärras och att rösten till och med försvinner helt.
Allra viktigast när man har ett röstyrke är att man känner sig frisk i rösten när man går tillbaka till arbetet efter en infektion. Kan man inte stanna hemma tillräckligt länge bör man försöka se till att man inte behöver prata mycket och länge.

Vårda din röst
Att försöka minska stressen är också viktigt, eftersom stress påverkar andningen negativt och på så sätt bidrar till en sämre röstfunktion. Återhämtnings pauser då man är helt tyst är viktiga – inte bara efter infektion – liksom att dricka mycket vatten. Det finns studier som klart visar att ökat vätskeintag och vistelse i fuktig miljö gör stämbands slemhinnan mjukare och mer lättrörlig. Därmed blir det lättare att prata utan att pressa fram rösten.
Om man är hes mer än två veckor efter en förkylning bör man söka läkare eller logoped för en kontroll av stämbanden. Kanske behövs en tids sjukskrivning för att stämbanden ska få vila ordentligt. Har man ett röstyrke, och doktorn ställer diagnosen stämbandsknottror eller fonasteni, kan det behövas remiss till logoped för att få hjälp att bli medveten om sin personliga teknik att använda rösten och att ändra sitt röstbeteende.
Sättet att använda rösten är djupt förankrat i personligheten och röstträning kan därför dra ut på tiden. Även om man tillägnar sig en bra teknik i terapin kan det vara svårt att behålla tekniken när man kommer åter till arbetet.
Det är viktigt att vårda sin röst för att undvika att skada den. Lika viktigt är att träna rösten så att den blir det värdefulla instrument som man behöver. – Bara du har viljan och motivationen kan du få din röst precis så utvecklad, så stark, så kraftfull, så avspänd som du behöver för ditt arbete. Det gäller att skaffa sig en teknik för att utnyttja utandnings luften som ska passera genom stämbanden. Och luft har vi gott om. När vi pratar utnyttjar vi bara en mycket liten del av vår lungkapacitet.
Att markera en gäspning är ett sätt att sänka röstläget. Man kan lägga fingret på struphuvudet för att känna hur det sjunker när vi gäspar.
– Många går omkring med känslan att de har en röst som inte är möjlig att förbättra och tycker den är för svag eller för tunn eller för gäll. Det i sin tur ger dåligt självförtroende som påverkar rösten negativt och så är man inne i en ond cirkel.
Det hjälper att knyta rösten till retoriken.
– Ett av de viktigaste momenten i retoriken är att vara övertygande och i det ingår både rösten och kroppsspråket. Det gäller att inte vara rädd för att agera och leva ut – och att samtidigt våga vara naturlig.

Rösten, sångarens viktigaste redskap och med egenskaper som beror både på anatomiska förutsättningar och hur rösten används.
Du kan påverka ditt röstbeteende, skydda den från skador och skapa de bästa förutsättningarna för rösten att nå fram. Ta hand om den

.

Om du har frågor så kontakta oss på:
info@studiobelcanto.org